”Ensam kvar sitter döden bedrövad”

 
I går kväll var vi med vid Jesu gravläggning efter att hans kropp tagits ned från korset. I dag, på den stora och heliga sabbaten tillika fastans sista dag, firar vi åminnelsen av Kristi nedstigande i underjorden.
Vad gör Kristus i dödsriket? Han plundrar det. Och ”ensam kvar sitter döden bedrövad”, som Grundtvig uttrycker det i en psalm.
Nu lämnar oss Bibeln inte med en tydlig bild av allt som skedde när Jesus nedsteg i dödsriket. Vi får bara ledtrådar, som i första Petrusbrevet: ”Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.”
Kyrkan har aldrig skapat en lära av detta gåtfulla ord, men en sak är säker: Golgata har kosmiska konsekvenser. Kristi död för att nedgöra död och djävul är början på den nya skapelsen. Den stora lördagens budskap: så som Gud en gång vilade från sin skapelse på den sjunde dagen, vilar han nu i en grav från sin nya skapelse. Och i den sextonde psalmen i Psaltaren läggs profetiska ord i Jesu mun: ”ty du lämnar inte min själ i dödsriket och låter inte din helige möta förgängelsen.”
Om det gällde Kristus, måste det då inte också gälla alla dem som genom dopet förenats med honom? Ingen enda som i dopet har dött med honom ska lämnas kvar i dödsriket. Ingen enda av dem skall han låta möta förgängelsen.