Profeter, inte lagstiftare

”Aktivism är en anhalt på vägen till insikt.” Med de orden beskriver den engelske poeten och författaren Paul Kingsnorth hur det började gå upp för honom att fenomen som klimatförändringar och massutrotning inte kan lösas genom vare sig politik, aktivism, ekonomi eller teknologi. De är symptom på en djup andlig kris. 

Hans eget andliga sökande ledde honom till zenbuddism och den ockulta Wicca-rörelsen – där han blev häxa – bara för att inse att ”avgrunden fanns kvar där inom mig”, som han uttrycker det. Så småningom kom han till en plats dit han aldrig föreställt sig att hans sökande skulle ta honom: ett rumänskt-ortodoxt kloster på Irland. Där fann han ”en kristendom som hade bevarat sitt uråldriga hjärta”. Han blev döpt i floden Shannon och upptagen i den ortodoxa kyrkan.

Paul Kingsnorth är en av de röster som hävdar att en trovärdig kamp för att få vår värld att röra sig i en annan riktning inte består i att kyrkan inleder ännu ett kulturkrig. En liknande kritik formulerar den norska kyrkohistorikern Eivor Anderson Oftestad: Kyrkans försök att motverka sekulariseringen genom att ge sig in i en kamp för kristna värderingar leder bara till en “självsekularisering”, hävdar hon. Släpp kulturkriget, och var i stället en motkultur, uppmanar hon kyrkan och citerar den franske religionssociologen Oliver Roy: 

Om Europa ska bli kristet igen behöver det profeter, inte lagstiftare.

Såväl Paul Kingsnorth som Eivor Andersen Oftestad bidrar med viktiga texter i årets sista utgåva av tidskriften Pilgrim (utkommer 15 december).