Att profetera utanför boxen
Det är inte utan skäl som Nya testamentet framhåller nödvändigheten av att pröva allt – inte minst anspråket att tala i Guds namn. Men lika starkt ingjuts hos de troende en sund och grundad självkänsla: Våga lita på att Gud finns hos dig och talar till dig! Låt dig inte skrämmas till tystnad och underdånighet av självutnämnda andliga lärare som vill ta Guds plats i ditt liv. Det är mot just den bakgrunden Johannes skriver i sitt första brev: ”Ni behöver ingen lärare. Ty hans smörjelse undervisar er om allt.” (1 Joh 2:27)
När vågade vi följa Andens röst senast? Ta ett initiativ till förändring? Men borde vi inte processa frågan i styrelsen först? Göra ett utskick till ledningsgruppen? Fråga biskopen? De äldste?
Låt oss säga som det är: om den helige Antonios, Franciskus av Assisi, Birgitta av Vadstena, Matta al-Miskin, Eva Spångberg – för att nu bara nämna några – skulle ha inväntat ett styrelsebeslut innan de följde Andens maning och gick en annan väg en den där många går, då skulle många av de initiativ som förnyat Kristi kyrka genom historien aldrig blivit tagna. Guds rike utbreds i världen när människor vågar lyssna till den helige Ande och följa – ibland utan att rådfråga en enda människa! Det finns ögonblick när en människa måste säga med Paulus: ”Då frågade jag inte någon av kött och blod till råds.” (Gal 1:15)
I den märkliga berättelsen på pingstnovenans sjätte dag om hur Guds Ande kommer över de sjuttio som är utvalda att dela ledarskapets börda med Mose, finns två som inte anslutit sig till de övriga. Eldad och Medad. De profeterar utanför boxen. När Anden även kommer över dem vill den ängslige Josua skicka någon att hejda dem. Det är då Mose fäller de bevingade orden: ”Blir du kränkt på mina vägnar? Om ändå hela Herrens folk vore profeter!” (4 Mos 11:29) En liknande historia utspelar sig i evangelierna när lärjungarna lämnar in en anmälan till Jesus om någon som botar sjuka trots att han saknar legitimation: ”Vi försökte hindra honom, eftersom han inte hör till oss”. Varpå Jesus fäller orden: ”Den som inte är mot oss, han är för oss.” (Mark 9:38-40)
Allt liv med den helige Ande är ett äventyr. Risken att gå för långt kommer alltid att finnas. Men någon gång måste vi ta den risken.