Överlåtelsen

 
Framför oss ligger fastlagssöndagen och vi inleder på allvar vandringen upp mot Jerusalem.
En väg Jesus inte hade valt själv. Ändå måste han välja den, dag för dag. Endast så kunde hans ofrånkomliga offer bli ett frivilligt offer. Och bara om det var frivilligt kunde det bli ett kärleksoffer.
En yttre väg och en inre väg. Vi väljer inte allt vi möter i livet. Men det vi kan välja är den inre hållning med vilken vi tar emot vårt liv. Det är denna inre väg – överlåtandet av livet i Guds händer – som vi övar oss att gå när vi ber med orden i completoriet: I dina händer, Herre Gud, lämnar jag nu min ande.