Tystnadens fullhet

Hesychia betyder tystnad. Det kom att sätta så djup prägel på den andlighet som utgick från Athos att det gav namn åt en förnyelserörelse som uppstod på 1000-talet. Men inom hesychasmen är det inte främst den yttre tystnaden som åsyftas, utan den inre. 

Essensen i den bönevägledning som når oss genom Filokalia är att bön aldrig kräver många ord. Något även Jesus framhåller med eftertryck när han talar om dem som ”tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull” (Matt 6:7). Alltför stor mångordighet i bönen hindrar stillheten – bönens moder – från att infinna sig.

Just genom att orden som upprepas är få och enkla, som i Jesusbönen, tar de oss in i tystnaden bortom orden. I Guds levande stillhet. Som Kallistos Ware uttrycker det i en kommentar: ”Med tystnad och stillhet menas här inte tomhet utan fullhet, inte frånvaro utan närvaro. Verklig stillhet i hjärtat är en hållning av väntan efter Gud, ett lyssnande till honom där vi besvarar hans kärlek.”