Communio sanctorum

Kan man bli vän med döden? Nej, döden är och förblir en fiende. Men man kan bli vän med de döda – med fader Abraham och moder Maria, med Antonios och Franciskus, med John Wesley, Lilla Therese, William Seymour, Madeleine Delbrêl och Maria Skobtsova – och döden kan förvandlas till en syster.

Den helg vi nu står inför är helgad åt minnet av våra insomnade. Redan kelterna hade en sådan dag under senhösten, en dag som kyrkan senare kristnade och gjorde till en stor andlig fest som man firade i ljuset av påsken och Kristi seger över döden. För att göra dödens nederlag ännu tydligare ville man att den dagen skulle föregås av en festdag för alla helgon och martyrer, kända och okända, som inte fått en egen dag under året. 

Först firas alltså minnet av helgonen, alla de vars liv i den här världen varit genomlysta av tron på uppståndelsen. Därefter firas minnet av alla insomnade, som om helgonen drar alla andra med sig, tar oss som ännu kämpar i vår tro vid handen för att leda oss på vägen till livets land. Alla helgons dag är en påminnelse om att ingen kan frälsa sig själv. Det är som en del av de heligas gemenskap, communio sanctorum, som vi bevarar tron. Därför ber vi i varje mässa: Se inte till våra synder, utan till din kyrkas tro.