Kärlekens källa

 
”Guds rike är snart hos er”, säger Jesus i evangeliet när vi i dag firar evangelisten Lukas (Luk 10:9).
Med de orden förebådar Jesus Andens ankomst i världen. ”Guds rike är rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande.” (Rom 14:17) Lukas framhåller tydligare än de övriga evangelisterna den helige Andes hemlighet i Jesu liv, och när han tecknar ner det första avsnittet i kyrkans historia, Apostlagärningarna, får den karaktären av en biografi över den helige Ande.
Andens hemlighet är dold i det kristna namnet. Lukas är den förste som berättar att de Jesustroende började kallas ”kristna”. Kristen – av grekiskans Christos och hebreiskans Messias – har innebörden ”Andebärare”. Hur märks det att någon är bärare av den helige Ande? Andens initierar en rörelse i oss, drar oss ut ur oss själva och in i Guds vänskap, i den Kärlekens källa som är Sonens vänskap med sin Fader.
Den som vistas vid den källan, och dricker ur den, blir själv en källa. Den kristnes kallelse i världen: att vara en källa som röjer Guds kärlek, en källa där Gud själv släcker sin törst. Därför ber vi i mässan på evangelisten Lukas festdag:
Herre, vår Gud, Du utvalde den helige Lukas
att röja din kärlek till de fattiga.
Låt oss som med stolthet bär det kristna namnet,
hålla ut i bön med ett hjärta och en själ,
och låt alla folk se din frälsning.