Skrift och tradition
Boris Bobrinskoy klargör hur vi begår ett allvarligt tankefel om vi spelar ut skrift och tradition mot varandra. Det är just i det dynamiska samspelet mellan skrift och tradition – mellan Kristus och Anden – som kyrkan lever och gestaltar Guds rike i världen.
Att säga att vi utgår från Skriften, inte från traditionen, blir detsamma som att säga att vi lyssnar till Jesus sådan han uppenbarar sig i evangelierna, men är ointresserade av evangeliernas förlängning: hur den Ande som uppväckte Kristus från de döda verkar i hans kropp genom historien – kyrkan är Kristi uppväckta kropp! Den helige Ande skänker ingen annan uppenbarelse än den som finns sammanfattad i Kristus, det människoblivna Ordet, som givits åt kyrkan i Skriftens klädnad.
”Han skall vägleda er med hela sanningen”, sa Jesus när han förebådade Andens ankomst. När vi förstår traditionen i ljuset av de orden blir den aldrig något annat än den helige Andes pågående vittnesbörd i kyrkan. Förhållandet mellan skrift och tradition motsvarar förhållandet mellan Kristus och Anden. Denna tvåfald – Ordet som blivit kött och den helige Ande utgjuten i kyrkan – garanterar tillsammans fullheten av Guds uppenbarelse i världen.