Fastetidens iver

 
På samma gång som fastan är ett val, kan en viljeansträngning i sig inte föra oss närmare Gud. Vi förmår inte ta ett steg närmare Gud om vi inte drivs till det. Vi kan bara vänta uppmärksamt. Rota oss i den längtan vi är gjorda av.
Därför yttrar sig vår iver under fastetiden inte i möda, utan i att vi står kvar. I vår längtan, vår kärlek, vår uppmärksamhet. Så att Gud kan nå fram till oss.