Syftet med askes

 
Att känna är än mindre en fråga om känslor.
Metropoliten Anthony Bloom blev vid tillfälle kritiserad för att fira liturgin utan känsla, nästan mekaniskt. När Bloom svarade på kritiken menade han att det var ett resultat av många års strävan. För att verkligen kunna känna, framhöll han, måste man göra sig av med känslorna. Anthony Bloom förklarade:
”Det finns en djup logik [i liturgin] … Och den logiken för människor någonstans
– utan att de på ett intellektuellt plan är medvetna om det. […] Det kräver att man befinner sig i ett tillstånd av bön, annars missar man alltihop. […] I bönens tillstånd är man sårbar … inte entusiastisk. Och då får dessa riter en sådan kraft. De slår emot en som ett lokomotiv. Man kan inte vara entusiastisk, eller avvisande – bara öppen. Det är det som är hela syftet med askes: att bli öppen.”
(Citerat ur Den liturgiska människan av David Fagerberg i översättning av Alva Dahl.)