En liturgisk hållning

 
Den yttersta paradoxen, grunden för all askes: vi omfamnar världen genom att avstå från världen.
När vi inte längre använder världen för att odla vår fåfänga, ges världen tillbaka till oss – förhärligad. Vi upptäcker att hela världen är ”råmaterial för sakrament”, och lär oss en liturgisk hållning till livet.