Ansvarighet som adelsmärke

 
Redan regelns inledning förankrar vårt liv som kristna i skapelsen: … den vänskap med Gud och varandra för vilken vi är skapade. Evangeliernas stora imperativ – Vänd om! – handlar inte om regression eller konservatism, än mindre om nostalgi: ”Det var bättre förr.”
Människan är skapad att leva i dialog. Hennes adelsmärke är ansvarighet. När autonomi – självständighet – blir hennes mål, är hon på väg att missa målet. Hon övergår till att föra monolog, att försvara sig inför den Andre istället för att lyssna. När vår utgångspunkt blir Jag och inte Du, börjar våra relationer krackelera.
Därför inleds regelns andra avsnitt med att påminna oss om att trons väg är den väg där vi förverkligar vår identitet som Guds avbild. Omvändelsens väg leder inte bakåt, den leder inåt. Till oss själva. Och därmed till ett liv i genuin ömsesidighet med hela skapelsen.