Mystikens kärnord

 
Påsktiden var i den unga kyrkan tiden för den mystatogiska undervisningen. Så som fastan innebar en genomgång av trons grunder, framför allt för dopkandidaterna, så kom nu en särskild tid att tränga in i de stora mysterier man firat under påsken.
Kanske finns inget ord i Nya testamentet som så förtätat fångar detta mysterium som gårdagens epistelläsning från Kolosserbrevet i vårt lektionarium. Här möter vi den vers som ibland brukar kallas den kristna mystikens kärnord, den tredje i det tredje kapitlet: Ni har ju dött och ni lever ett osynligt liv tillsammans med Kristus hos Gud.
Innan sin påsk hade Jesus sagt: ”Dit jag går kan ni inte komma.” (Joh 13:33). Och samtidigt sa han: Jag ”går bort och bereder plats för er”. (Joh 14:3) Därför kan Paulus säga: Han har ”uppväckt oss med honom och gett oss en plats i himlen genom Kristus Jesus”. (Ef 2:6)
Det fördolda livet med Kristus hos Gud är den döptes största hemlighet. Den mystatogiska undervisningen vill lära oss att bli hemmastadda på den platsen. Under påsktiden rotas kyrkan i sin identitet: hon är himlen på jorden.