Den lätta vägen
I morgonbönens första psaltarantifon möts vi denna måndag i fastan av orden: Må Herren leda er fram till Guds kärlek och Kristi uthållighet. (2 Thess 3:5)
Vi påminns om ett omistligt samband. Det är inte som stoiker vi sammanbitet kämpar för att hålla ut. Kärleken är uthållighetens förutsättning i varje relation. Kärleken tror allt, hoppas allt, uthärdar allt, övervinner allt. De fiender vi ber om att befrias från i dagens första psaltarpsalm, den tjugofemte, är kärlekens fiender: självgodhet, avund, jämförelse, leda, vrede, missunnsamhet… De vägar vi ber att få lära oss är kärlekens vägar: Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar.
Om den som går dess vägar heter det: Själv får han leva i ro. Här finns inte längre utrymme för någon kamp: varje handling driven av kärlek är lätt och otvungen.
Och i morgonbönens canticum (Jes 2:2-5) intygas att vår bön verkligen kommer att besvaras och vår vilja stärkas: Han skall lära oss sina vägar, hans stigar vill vi följa.