Guds återkomst

 
Fastan börjar med en läsning av profeten Jonas bok i dess helhet. När kyrkan läser denna som en allegori över Kristi påsk finns goda skäl. Jesus själv låter Jonas tre dygn i fiskens buk bli en profetisk utsaga om hans död och uppståndelse. De uttrycksfulla orden som avslutar det andra kapitlet – ”På Herrens befallning spydde fisken upp Jona på land” – är en profetia om hur döden till sist tvingas ”spy” upp sina offer, tillintetgjord av Kristus.
Men det finns ytterligare ett skäl till att vi läser denna bibelbok i Stora fastans inledning: berättelsens röda tråd är omvändelse, tillika fastans stora tema. När dagens läsning inleds med orden ”För andra gången kom Herrens ord till Jona” blir vi på nytt vittnen till Guds tålamod med oss människor. Jonas egenmäktiga vägran att gå när Gud kallar får konsekvenser. Men Gud kommer tillbaka.
Fastan är en tid när Gud talar för ”andra gången”. Han säger inget nytt, endast det vi hört tidigare. Fastan utmanar vår tröghet och ovilja, och låter oss möta en Gud fylld av tålamod. De gånger vi får intrycket att Gud inte reagerar trots vårt trots, är det inte för att han är likgiltig, utan tålmodig. Som det heter i Syraks bok: Säg inte: ’Jag har syndat, och ingenting hände’, ty Herren visar tålamod.” (Syr 5:4)