Tid av tröst

 
10 dagar efter påsk tar vi emot påsktidens första fastedag. Den är en påminnelse om hur påsktiden är en period av vila och tröst. ”Hela världen strålar i påskens glädje”, sjunger vi nu i varje mässa.
Under denna tid läser vi varje år ett pärlband av utvalda texter från profeten Jesaja. Här hör vi oavbrutet om Kristus, segraren, som är av begynnelsen. Som i dagens läsning: ”Vem har från öster manat fram den man som segrar vart han går? (41:3). Och vidare: ”Jag, Herren, som var den förste och som ännu för de sista är densamma.” (41:4)
Dessa ord, säger Gregorios av Nyssa, vittnar om att ”Sonen är i Fadern och inte efter Fadern”. Därför upprepar vi gång på gång i våra tideböner, om Fadern såväl som Sonen och Anden: nu och alltid och i evigheters evighet.
När Herren säger genom profeten: ”Var inte rädd, jag är med dig. Ängslas inte, jag är din Gud” (41:10), talar han som bevisat sin kärlek till oss genom att låta Kristus dö för oss medan vi ännu var syndare.