Kroppens väg

 
“Nu böjer jag knä i mitt hjärta.”
Med dessa ord ber kung Manasse, en av de djupast sjunkna, i en av Bibelns mest gripande och sublima böner. Bönen utgjorde en av läsningarna i askonsdagens mässa, en påminnelse om att inget hjärta är så förhärdat att Guds Ande inte förmår göra det mjukt på nytt.
Manasses bön sätter ord på den kristna fastans hemlighet. Vägen till hjärtats omvändelse går genom kroppen. Att böja knä är en fysisk handling, men gör något med hjärtat.
Därför är prostrationen ett av fastetidens viktigaste uttryck. När själen ber med hela kroppen, dras både kropp och själ in i frälsningen. Den kristna fastan är aldrig en kamp mot kroppen, som för dualisten. Det är en kamp i kroppen och med kroppen, för hela människans frälsning.