Perichoresis

 
Kyrkofäderna använder det grekiska ordet perichoresis för att beskriva den inbördes relationen mellan Fadern och Sonen och Anden. Det uttrycker hur de tre, jämbördigt och i fullständig harmoni, delar varandras liv. Ingen är över och ingen är under. Var och en av personerna är sin egen, men ingen kan tänkas utan de andra. De förblir, lever och verkar i och genom varandra. ”Fadern är i mig och jag i Fadern”, säger Jesus.
Det är detta förblivande i varandra som perichoresis uttrycker. Dess innebörd är att den ene ”ger rum” inom sig för den andre. På radikalt tänkbara vis uttrycks med detta ord vad som även gäller människan så som Guds avbild: vi är inte individer som vid ett eller annat tillfälle ingår en personlig relation med varandra. Det är relationen som konstituerar verkligheten och gör oss till personer.