Varken beröm eller klander

När hon kommer in på hur fastan tillämpades i Jerusalem under 300-talet, återger hon det flexibla förhållningssätt som tycks ha varit självklart för de tidiga kristna. Här praktiserades alltifrån en sträng fasta – somliga åt endast på lördagar och söndagar under fyrtiodagarsfastan – till en fasta som innebar att man intog ett mål mat varje kväll. Egeria skriver: ”Ingen tvingar på någon hur mycket han bör utföra, utan var och en gör så gott han kan. Den som gör mycket får inget beröm, och den som gör mindre får inget klander.”