Nära Jesus

 
I vår kommentar under apostlafastan till Den heliga mässan har vi nu kommit till en av liturgins absoluta höjdpunkter: Evangelieprocessionen.
Jag är personligen en förespråkare för att evangelieläsningen i söndagens gudstjänst alltid skall ske i procession, så att evangeliet läses i församlingens mitt. Det motsvarar då vad som i den ortodoxa liturgin kallas Lilla intåget.
Processionen är en levande bild av Kristi ankomst till världen. Evangelieboken som bärs genom församlingen är en ikon av Kristus. Ljusen som bärs framför evangeliet betecknar förelöparen, Johannes Döparen, om vilken det heter: ”Han var en lampa som brann och lyste.” När evangelieboken till en början bärs stängd, återges hur Jesu första framträdande i världen, vid Jordan, sker under tystnad. När evangeliet öppnas och läses hör vi Kristus själv tala, och vi vänder oss mot honom. Några lämnar sina platser i kyrkan och söker sig närmare; de vill komma riktigt nära Jesus för att inte gå miste om ett enda ord!
Läsningen av evangeliet är en manifestation av inkarnationens mysterium. Genom att brista ut i hallelujahymnen, som omger evangelieprocessionen, prisar vi nu Gud för att han har uppenbarat sig i världen genom sin enfödde Son.