En transfigurerad etik

 
Låt oss återvända för ett ögonblick till det svar Torsten Kälvemark brukade ge när han fick frågan varför han blivit ortodox. Han svarade med ett ord: Friheten.
Vad menas med den kristna friheten? Christos Yannaras bok om moralens frihet, publicerad på engelska med titeln The freedom of morality, är en kraftfull uppgörelse med fromhetsriktningar som utvecklas till slutna grupper med sina egna etiska normer. Sådana rörelser hade under 1900-talet även påverkat den grekiska kyrkan, och utgjorde för Yannaras en karikatyr av kristendomen. Han skriver:

Det kristna livet tycks mer och mer begränsas till ”ett sätt att bete sig”, till en regel för gott uppförande. Mer och mer förändras kristendomen genom att anta en social karaktär, anpassad till de mänskliga kravens småaktiga mått, en trångsynthet och brist på mod, till en måttstock för en oväsentlig moral som försöker försköna fegheten och den individuella säkerheten genom att täcka dem med de sociala konventionernas förgängliga utsmyckning.

Vad är då en genuint kristen syn på moral? Torsten Kälvemark skriver: ”Det ortodoxa alternativet är enligt Yannaras ’en trasfigurerad etik’ till skillnad från den nyttobetonade moral som företräds av bland annat pietismen vare sig den uppträder i västlig eller östlig gestalt.”
För Christos Yannaras är moralen oupplösligt knuten till människans frihet, och den har sin grund i den kristna synen på vad begreppet person står för. Den kristna moralens frihet har två poler. Den ena är ångern, den andra eukaristin. Båda är förankrade i en gemenskap. ”Det är kyrkan som en gemenskap i kärlek av fria personer som är moralens grund.”