Frihetens ok

 
När Torsten Kälvemark fick frågan varför han blivit ortodox undvek han i regel att svara, medveten om hur lätt man förfaller till argumentation och polemik när man ska formulera en inre övertygelse. När han väl valde att svara gjorde han det ofta med ett enda ord: Friheten.
Den frihet han talade om var så långt från all libertinism man kan komma. ”Den kristna friheten är oändlig men den för samtidigt med sig ett oändligt ansvar”, skriver han. Det var ett svar påverkat av den ryska filosofiska och teologiska traditionen, inte minst filosofen Nikolaj Berdjajev, som talar om hur han erfarit friheten som ”ett tungt ansvar och inte som en lätthet”. Berdjajev skriver:

I denna uppfattning av friheten som en plikt och ett ok, som en källa till livets tragik närmar jag mig Dostojevskij … Friheten är för mig gudomlig. Gud är friheten och det är han som har gett den till mig. Han är inte härskare utan befriare från världens träldom. Det är genom friheten som Gud handlar.

Med svaret om friheten som drivkraft ville Torsten Kälvemark markera hur den östkyrkliga teologin skiljer sig från den västerländska genom sin skepsis mot varje försök att hitta en fast yttre auktoritet, vare sig det handlar om ett ofelbart ämbete eller en ofelbar skriftsamling.
Låset av ull är kanske den mest pregnanta och klargörande bok som skrivits på svenska språket om den östliga kyrkans och kulturens värld. Med stor personlig inlevelse förmedlar den utsikter över andliga landskap formade av denna frihet. En spiritualitet som förhåller sig till världens kriser och katastrofer – vare sig de är politiska, ekonomiska, ekologiska, sociala, privata eller religiösa – inte genom en viss etik, utan genom sitt ethos.