Den tunna linjen
Hur lång är vägen från broderskap till fiendskap, och omvänt?
I det andra kapitlet tar Boris Bobrinskoy upp ett ämne som är än svårare att tala om: evangeliernas ord om kärlek till fienden. ”För att kunna tala om det måste man leva det”, skriver han. ”Och vem av oss kan säga att vi har uppfyllt Herrens bud: ’Älska era fiender och be för dem som förföljer er’?” (Matt 5:44)
Genom hela Nya testamentet finns en skarp kontrast – om än inte en konflikt – mellan den gamla lagen och den nya. Precis som Johannes döparen måste Mose bli mindre så att Jesus kan bli större, något som också framhålls av evangelisten Johannes: ”Lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus.” (Joh 1:17)
I Kristus gäller inte längre lex talionis, vedergällningens lag, som kan ta sig de mest subtila uttryck. Begrepp som ”broder”, ”granne”, ”motpart” och ”fiende” måste nu ses i ljuset av den nya lagen. Syndens brodd i hjärtats djup är ett potentiellt hot mot alla våra naturliga relationer. Hat, avund och efterhängsen irritation kan dölja sig bakom ett leende ansikte. Det är en tunn linje, om ens någon, mellan ”broderskap” och ”fiendskap”. Under bråkdelen av en sekund kan man passera från det ena till det andra.
Evangeliets nya pedagogik är långsam och smärtsam att lära. Den är en dårskap för världen eftersom dess språk är korset. I den korsfästes bön för sina bödlar visar den ”nya lagen” sin kraft. Genom att Jesus aldrig upphör att älska ens sina fiender bryts hatets och hämnden onda cirkel.
Är det i det ljuset vi framför allt måste förstå orden: ”Sannerligen, den som tror på mig, han skall utföra gärningar som jag, och ännu större.” (Joh 14:12) Vad kan vara större än att älska sin fiende? Bobrinskoy sätter ord på evangeliets befriande budskap:
När det hjärta som en gång var behärskat av mörker och hat blir en boning för den helige Ande, är det inte längre jag som lever – mitt gamla, avskyvärda jag – men Kristus lever i mig. Vi skulle inte kunna älska, be för och förlåta vår fiende, om det inte var Kristus som bad, älskade och förlät genom oss.